omtanke

Substantiv

omtanke

  1. (oräknebart) det att sörja för någons eller någots behov, att handla och planera klokt, övervägt, sorgfälligt och med bekymmer och ta hänsyn till olika omständigheter och möjligheter; det att vid sitt handlande tänka sig för; det att visa förtänksamhet, omtänksamhet, omvårdnad
  2. (ålderdomligt) det att tänka på, hur man (på bästa sätt) ska uppnå ett visst syfte; det att bete sig i eller bemästra en viss situation; det att ordna för framtiden etc.
  3. (ålderdomligt) det att tänka på eller reflektera, eftertanke, övervägande; även i plural: bekymmer, omsorger

Synonymer

omtänksamhet, hänsyn, omsorg, hänsynsfullhet, bry sig