ordning

ordning

(endast grundform) regelbundet inbördes förhållande mellan olika föremål, personer, händelser eller mer abstrakta företeelser

Antonymer: oordning, oreda

Fraser: vara i sin ordning
(endast grundform) lämpligt skick för användning

Kan du få ordning på trädgården?

Kan du göra i ordning lite fika?

Vanliga konstruktioner: få ordning på, göra i ordning
bestämd följd, uppställning e.d.

Fraser: i tur och ordning
(inplacering i) kategori eller grupp som något tillhör med hänsyn till storlek, komplexitet, värde e.d., efter nivå på rangskala

Sammansättningar: storleksordning

Fraser: av första ordningen, av en högre ordning, av en lägre ordning
(biologi) hierarkisk grupp (taxon) inom den biologiska systematiken mellan klass och familj
(matematik, om en term i ett polynom) det tal, som anger summan av variablernas potenser

Polynomet $2x^2y^3 + 3x^4y + 3x^3y-y^2$ har två termer av ordning 5, nämligen $2x^2y^3$ och $3x^4y$ .
(matematik, om en differentialekvation) det tal, som anger det största antal konsekutiva derivator som tas av den obekanta funktionen

Ekvationen $y^{\prime\prime}-2x\cdot y=1$ är ett exempel på en andra ordningens differentialekvation.