pall

Substantiv

pall

1. sittdon utan ryggstöd för en person

   Farfar sitter i fåtölj och lillan på pallen.

2. ställning för gods gjord för att flyttas med truck eller liknande

   Vi måste byta pallarna, de har inte EU-standard.

3. en mängds gods av storleksordning för vad som är lämpligt för 2.

   Jag beställde en pall tomater igåg.

4. upphöjning där vinnare mottar pris och publikens jubel

   Vinnaren trivdes tydligt på pallen.

5. (sjöfart) ett slags broms i ankarspel

   När masten kommit så högt att foten kan gå över relingen, vindas pall i spelen.

6. (slang) huvud

Fraser

• stå pall

Se även

• divan, palla, stol, pallplats, halvpall