ridsven
Substantiv
ridsven
- (historia) ridande manlig tjänare eller väpnare som tjänstgör till häst
- 1900: Stjärnornas kungabarn, Zacharias Topelius:
- Jag var herr Åkes ridsven, när lille grefven red käpphäst.
- Etymologi: Sedan yngre fornsvenska ridhsven (”ryttare”)
Synonymer
ridknekt