ringfinger

Ringfinger

Substantiv

ringfinger n eller u

  1. (anatomi) det fjärde fingret räknat från tummen på en människohand
    Grammatik: Ringfinger liksom finger vacklar i genus och kan vara både neutrum och utrum. Neutrum är vanligare. Pluralformen är dock alltid fingrar oavsett genus.


det fjärde fingret
  • danska: ringfinger (da)
  • engelska: ring finger (en)
  • finska: nimetön (fi)
  • franska: annulaire m
  • lulesamiska: ädnásj
  • tyska: Ringfinger (de) m