rinna

Verb

rinna

  1. (om vätska eller material bestående av många små korn) förflytta sig framåt, ofta under inverkan av gravitationskraften
    Vattnet rinner nedför kullen.
    En tår rann från hennes kind.
    Hon tog upp en näve sand och lät den rinna mellan fingrarna.
  2. (om tid) eller passera fort
    Tiden rinner när man har roligt.

Synonymer

stjila, strila, strömma, flöda

Fraser

om vätska
  • engelska: flow (en)
  • franska: couler (fr), s'écouler (fr)
  • japanska: 流れる (nagareru)
  • ryska: течь (ru) (tech')
  • spanska: fluir (es)
  • tyska: rinnen (de), fließen (de)