slita

Verb

slita

1. rycka och dra hårt

   Vanliga konstruktioner: slita i ngt, slita ngt av ngt, slita ngt från ngt, slita ngt ur ngt

   Fraser: (partikelverb) slita av, slita av sig, slita bort, slita loss, slita ner, slita sönder, slita upp, slita åt sig

   Slit inte i snöret - det riskerar gå av då - utan dra lite försiktigt.

   Fraser: (kollokationer) slita ngt i stycken

   Fraser: slita och dra, slita sitt hår

2. nöta genom långvarig användning

   Vanliga konstruktioner: slita på ngt

   Fraser: (partikelverb) slita ut, slita ut sig

   Fraser: (kollokationer) slita på nerverna

   Fraser: Slit den med hälsan!, Slit och släng!, slita och slänga

3. arbeta hårt

   Fraser: slita hund, slita och släpa, slita ont, slita som en hund, slita som ett djur

4. (reflexivt: slita sig) ta sig loss; lossna (eller slå sig fri från något) och ge sig iväg

   Vanliga konstruktioner: slita sig från ngt

   Fraser: (partikelverb) slita sig loss

   Eftersom pojkarna inte bundit fast båten ordentligt så slet den sig snart.

Besläktade ord: slit, slitage, slitsam

Synonymer

knoga, släpa, streta, dra, gno, knega, nöta, rycka, kämpa