svärta

Substantiv

svärta

  1. tillstånd att vara svart, mörk, dyster
    2012 (17 jan): Berättelsens svärta lyser igenom i bilderna (Svenska Dagbladet Kultur):
    Mer än i någon annan av klassikerna lyser berättelsens svärta igenom i bilderna.
  2. en art (Melanitta fusca) inom fågelfamiljen egentliga andfåglar (Anatidae); individ av arten svärta
    1964: Våra svenska fåglar i färg, Sigfrid Durango:
    Det stora vita fältet på vingen gör svärtan lätt att känna igen även i flykten.

Synonymer

ställa i dålig dager, sot, svarthet

tillstånd av svart
andfågel
  • bokmål: sjøorre
  • engelska: velvet scoter (en)
  • estniska: tõmmuvaeras
  • finska: pilkkasiipi (fi)
  • tyska: Samtente

Verb

svärta

  1. ge en svart yta
  2. få någon att få ett dåligt rykte
    Den här skandalen svärtar alla de inblandade politikerna.
    2012 (3 feb): "Kairo 678" är en ögonöppnare (Sydsvenskan):
    Det gjorde att regissören och manusförfattaren Mohamed Diab hade ryggen fri när flera ville stämma filmen för försök att svärta ner landets rykte.
  3. göra typsnittet tjockare
    en svärtad text
ge en svart yta
  • finska: mustata (fi)
förtala
  • finska: mustata (fi) (rykte), mustamaalata (fi) (person eller sak)
ändra typsnitt
  • finska: lihavoida