syd

Substantiv

syd

  1. (endast i obestämd form singular) ett av de fyra huvudväderstrecken; en av de fyra grundläggande navigationsriktningarna på jorden: nedåt om jordklotet placeras med Nordpolen överst och Sydpolen underst

Synonymer

söder

Antonymer

Besläktade ord

Sammansättningar

Översättningar
  • bokmål: sør (no)
  • danska: syd (da)
  • engelska: south (en)
  • franska: sud (fr) m
  • grekiska: νότος (el) m (nótos)
  • italienska: sud (it)
  • japanska: (ja) (みなみ, minami), 南方 (ja) (なんぽう, nanpou)
  • nederländska: zuiden (nl) n
  • nynorska: sør
  • polska: południe (pl) n
  • portugisiska: sul (pt) m
  • ryska: юг (ru)
  • spanska: sur (es) m
  • tjeckiska: jih (cs) m
  • tyska: Süd (de), Süden (de)

Se även

Adverb

syd

  1. i riktningen mot Sydpolen
    Antonymer: nord
Översättningar
  • engelska: south (en), southward (en)
  • polska: na południe (pl)