traska

Verb

traska

  1. lunka, gå något långsamt, tungt, klumpigt och vårdslöst
    1921: Farmor och vår herre (Bonnier), Hjalmar Bergman:
    Jonathan traskade av och an i trädgården och var ledsen.

Synonymer

vandra, knalla, lunka, , promenera

lunka, gå något långsamt, tungt, klumpigt och vårdslöst
  • bokmål: traske
  • nynorska: traske
  • polska: telepać się, taszczyć się (pl), wlec się (pl)