trygghet

Substantiv

trygghet

1. känsla av välmående och säkerhet /bland vänner eller i samhället/

   Känner du trygghet i skolan?

   Tryggheten försvann med mina vänner.

2. något som ger en känsla av välmående och säkerhet /bland vänner eller i samhället/

   Du är min enda trygghet.

   Alla de bekvämligheter och tryggheter vi vant oss vid hemma i Sverige.

Etymologi: Av fornsvenska tryghet, till fornsvenska trygger, i avljudsförhållande till tro.

Antonymer: otrygghet

Besläktade ord: betrygga, truism, trygd, trygg, trygga

Sammansättningar: trygghetslarm, trygghetsnarkoman

Fraser: social trygghet

Se även: säkerhet

Synonymer