uggla
Substantiv
uggla
- uttal: /ˈɵgˌla/
- en sorts nattaktiv rovfågel av ordningen Strigiformes.
- Ugglan hoar i skogen
Etymologi
Fornsvenska och isländska ugla, danska ugle, av urnordiska *uwwalōn, avljudsform till germanska *ūwilōn med mera, till en stam *ūw, efter fågelns läte; liksom en hel del andra indoeuropeiska beteckningar för 'uggla' och 'uv'.
Hyponymer
Fraser
- ana ugglor i mossen
- klok som en uggla
Översättningar
nattaktiv rovfågel
- bokmål: ugle mf
- danska: ugle (da)
- engelska: owl (en)
- esperanto: strigo
- finska: pöllö (fi)
- franska: hibou (fr) m, chouette (fr) f, effraie (fr) f
- isländska: ugla (is) f
- italienska: gufo (it) m
- japanska: 梟 (ja) (ふくろう, fukurou)
- lakota: hiŋháŋ
- nynorska: ugle f
- polska: sowa (pl)
- ryska: сова (ru)
- spanska: búho (es) m, lechuza (es) f
- tyska: Eule (de) f
- ungerska: bagoly (hu)
- vepsiska: hir'pulo
- yoruba: owiwi
Verb
- kura, vara inaktiv, vanligen inomhus
- Sitt nu inte inne och uggla hela lördagen!
- Men vad sitter du där och ugglar för, ut med dig och lek!
Användning
Används nästan uteslutande i samband med "sitta och uggla".
