vedergällning

Substantiv

vedergäll ning

(ålderdomligt) återbetalning av en skuld, vederlag, hittelön; av veder- (mot, åter) och gälda (betala)

tillkännagifvande, att den som Policen framskaffar och till mig aflemnar, erhåller skälig vedergällning.
hämnd, revansch, bestraffning (både som princip och enskild handling, därför även i plural)

självmordsattentaten och vedergällningarna har i stället fortsatt

Synonymer

hämnas, ge i igen, hämnd

Översättningar

hämnd, revansch, bestraffning

engelska: retaliation^(en), revenge^(en), vengeance^(en)
franska: revanche^(fr), vengeance^(fr) f

tyska: Vergeltung^(de) f