Ess-dur

Substantiv

Ess-dur (oböjligt)

  1. (musik) durtonart som i notskrift vanligtvis skrivs med tre b-förtecken, huvudsakligen bestående av tonerna ess, f, g, ass, b, c och d med tonen ess som tonika
  2. (musik) ackord bestående av tonerna ess, g och b
Varianter: Ess dur

Synonymer

E♭

durtonart som i notskrift vanligtvis skrivs med tre b-förtecken
  • engelska: E-flat major