beskaffenhet
Substantiv
beskaffenhet
- utmärkande egenskaper hos någon eller något
- Straffet står inte i rimlig proportion till brottets beskaffenhet.
- Den rådande teorin om universums beskaffenhet, allmänt kallad standardmodellen, kan inte längre besvara alla frågor.
- (om produkt, vara, o. dyl.) kvalitet eller egenskaper ur teknisk synpunkt
- Jag följde vägen några mil upp i bergen trots dess urusla beskaffenhet.
- (ålderdomligt) innebörd, betydelse, mening
- Etymologi: Av tyska beschaffenheit.
Synonymer
karaktär,
natur,
väsen, karaktärsdrag,
särdrag,
art,
särart,
egenart,
prägel,
egenskap,
kaliber,
skick,
tillstånd
Översättningar
karaktär
- franska: nature (fr) f
- polska: istota (pl) f, natura (pl) f, charakter (pl) m
- ryska: качество (ru) n, свойство (ru) n
- tyska: Beschaffenheit (de) f
kvalitet
- franska: état (fr) m
- polska: stan (pl) m, jakość (pl) f
- ryska: качество (ru) n
- tyska: Beschaffenheit (de) f