skick

Substantiv

skick

  1. utformning, gestaltning, beskaffenhet, ordning eller tillstånd vari någon eller något uppträder eller befinner sig; yttre gestalt eller utseende; sådant tillstånd att någon eller något är (eller icke är) i stånd att göra något eller duger (eller icke duger) till något
    Fotbollen är i dåligt skick.
    Bilen var i ett fint skick när jag fick den.
    Sammansättningar: däckskick, vägskick, samhällsskick, statsskick
  2. personligt sätt att uppträda, bete eller uppföra sig
    Sammansättningar: bordskick
  3. allmänt eller vedertaget bruk inom ett kollektiv av personer (land, samhälle, krets)
    Antonymer: oskick
Etymologi: Av fornsvenska skik, av medellågtyska schick.
Besläktade ord: skicka, skickelse

Synonymer

form, tillstånd, kondition, beskaffenhet

tillstånd
  • engelska: condition (en), state (en)
  • finska: kunto (fi)
  • isländska: ástand n
  • katalanska: estat (ca)
  • polska: stan m, kondycja (pl) f
  • spanska: estado (es)
  • tyska: Zustand (de) m
personligt uppträdande
  • engelska: behaviour (en), manners (en) pl.
  • finska: käytös (fi)
  • katalanska: comportament (ca), maneres (ca)
  • polska: ogłada f, obejście n
  • spanska: comportamiento (es), maneras
allmänt bruk
  • engelska: custom
  • finska: tapa (fi)
  • polska: zwyczaj m, obyczaj m