skick
Substantiv
skick
utformning , gestaltning, beskaffenhet , ordning eller tillstånd vari någon eller något uppträder eller befinner sig; yttre gestalt eller utseende ; sådant tillstånd att någon eller något är (eller icke är) i stånd att göra något eller duger (eller icke duger) till något
Fotbollen är i dåligt skick .
Bilen var i ett fint skick när jag fick den.
Sammansättningar: däckskick, vägskick, samhällsskick, statsskick
personligt sätt att uppträda , bete eller uppföra sig
Sammansättningar: bordskick
allmänt eller vedertaget bruk inom ett kollektiv av personer (land, samhälle, krets)
Antonymer: oskick
Etymologi: Av fornsvenska skik , av medellågtyska schick .
Besläktade ord: skicka, skickelse
Synonymer
form ,
tillstånd ,
kondition ,
beskaffenhet
Översättningar
tillstånd
engelska: condition (en) , state (en)
finska: kunto (fi)
isländska: ástand n
katalanska: estat (ca)
polska: stan m , kondycja (pl) f
spanska: estado (es)
tyska: Zustand (de) m
personligt uppträdande
engelska: behaviour (en) , manners (en) pl.
finska: käytös (fi)
katalanska: comportament (ca) , maneres (ca)
polska: ogłada f , obejście n
spanska: comportamiento (es) , maneras
allmänt bruk
engelska: custom
finska: tapa (fi)
polska: zwyczaj m , obyczaj m