finländska

Substantiv

finländska

en kvinnlig medborgare i Finland, oavsett till vilken språkgrupp hon tillhör

Användning: *Då man särskilt vill framhålla att en kvinna från Finland tillhör den finskspråkiga folkgruppen i Finland bör begreppet "finska" begagnas.

Om man däremot vill särskilt framhålla att en kvinna från Finland tillhör den svenskspråkiga folkgruppen i Finland bör begreppet "finlandssvenska" begagnas.
Benämningen finländska är alltså ett samlingsnamn för en kvinna från Finland, oavsett etnisk bakgrund.
Det bör dock påpekas att man i Sverige inte alltid har klart för sig distinktionen mellan substantiven "finska" och "finländska".
Finländska används inte för att beteckna språket finska, se finländsk.

Etymologi

Under början av 1910-talet kände den svenskspråkiga folkgruppen i Finland behov av att på ett adekvat sätt benämna sig själva. Sent på hösten år 1912 segrade språkvetare Rolf Pippings inlämnade förslag i tidningen "Studentbladet" med termen "finlandssvenskar". Härvid uppstod behov av ett neutralt samlingssubstantiv för en kvinna från Finland, oavsett till vilken språkgrupp hon tillhör. På så sätt togs substantivet "finländska" i bruk.

Översättningar

kvinnlig medborgare i Finland

engelska: Finnish women
finska: suomalainen^(fi) nainen^(fi)
isländska: Finni m

polska: Finka^(pl)
tyska: Finnin^(de) f, Finnländerin^(de) f

Se även

Adjektiv

finländska

böjningsform av finländsk