halta

Adjektiv

halta

1. böjningsform av halt

Verb

halta

1. gå på ett oregelbundet sätt, möjligen beroende på smärta eller skada i ett ben så att den gående undviker att belasta detta
2. (överfört, om ett resonemang) inte vara fullständigt, utan sakna vissa vitala delar för att kunna övertyga

Synonymer

Etymologi

Av fornsvenska halta. Avledning till adjektivet halt, med motsvarigheter i danska halte, fornengelska healtian, och medelhögtyska halzen.

Besläktade ord

• halt
• hälta