pojke

Substantiv

pojke

  1. barn av manligt kön
    Pojken dansar och ler.
    Pojkarna leker tillsammans i parken.
    Varianter: pojk
    Antonymer: flicka
    Etymologi: Av finska poika (”pojke, son”).
  2. sista skvätten i en flaska sprit

Synonymer

grabb, gosse, kille, kis, lue, pilt, påg, sork, yngling, snubbe, parvel, ponke

Sammansättningar

barn av manligt kön
  • albanska: çun (sq)
  • bokmål: gutt (no) m
  • danska: dreng (da)
  • engelska: boy (en)
  • esperanto: knabo (eo)
  • estniska: poiss (et)
  • finska: poika (fi)
  • franska: garçon (fr) m
  • färöiska: drongur (fo) m, piltur m
  • iriska: buachaill (ga) m, garsún m
  • isländska: drengur (is) m, strákur (is) m, piltur (is) m, sveinn (is) m
  • italienska: bambino (it) m, ragazzo (it) m
  • japanska:  男の子 (ja) (otoko no ko), 少年 (ja) (shounen)
  • kinesiska: 男孩 (zh) ( nánhái)
  • lakota: hokšíla
  • latin: puer (la) m
  • lågskotska: lad, laddie
  • nederländska: jongen (nl) m
  • nordsamiska: gánda
  • nynorska: gut m
  • polska: chłopiec (pl)
  • ryska: мальчик (ru)
  • skotsk gäliska: balach (gd) m, balachan (gd) m, gille (gd) m
  • spanska: muchacho (es) m
  • turkiska: oğlan (tr)
  • tyska: Junge (de) m, Knabe (de) m
  • ungerska: fiú (hu)
  • älvdalska: påyk