flicka

Substantiv

flicka

ett barn av kvinnligt kön

Antonymer: pojke
kvinna

1993: När en flicka talar skånska, Danne Stråhed:

När en flicka talar skånska / ett språk som jag förstår / då känns det lite extra hur mitt hjärta slår

Synonymer

tös, snärta, mö, donna, flickebarn, tösabet, tösabit, tjej, jänta

Synonymer

(slang) brallis, brud, brutta, fjälla
(raggarslang) spätta, mök
böna
gräbba (Skåne)
jänta (norra Sverige)
snäcka, toppsnäcka
stinta (norra Sverige)
tjej (ursprungligen romani, inlånat i svenska: i huvudsak för ung flicka, ibland använt av (oftare än om) även äldre kvinnor)
tjolanta

Användning

I formella sammanhang dras oftast en skarp gräns där en icke-myndig person av kvinnligt kön betecknas som en flicka, medan en myndig person betecknas som en kvinna, d v s en 17-årig flicka, men en 18-årig kvinna. I ett mindre formellt sammanhang hade flicka eller det vardagliga ordet tjej kunnat användas om både 17- och 18-åringen.

Sammansättningar

badflicka
barflicka
barnflicka
familjeflicka
flickbok
flickjägare
flicknamn
flickpension
flickrum
flickskola
flicksnärta
flicktycke
flickår

gatflicka
glädjeflicka
nisseflicka
nummerflicka
omslagsflicka
pojkflicka
skolflicka
springflicka
ungkarlsflicka
vallflicka

Översättningar

barn av kvinnligt kön

bokmål: jente^(no), pike^(no)
bosniska: djevojka f, cura f
bretonska: plac'h^(br), merc'h^(br)
danska: pige^(da) u
engelska: girl^(en)
esperanto: knabino^(eo)
estniska: tüdruk^(et) f
finska: tyttö^(fi) f
franska: jeune fille^(fr) f
färöiska: genta^(fo) f
georgiska: გოგო^(ka), გოგონა

isländska: stúlka^(is) f
italienska: ragazza^(it) f, bambina^(it) f
japanska: 女の子^(ja) (おんなのこ, onnanoko), 女子^(ja) (じょし, joshi)
latin: puella^(la) f
nederländska: meisje^(nl) n
polska: dziewczyna^(pl) f
ryska: девочка^(ru) f (dévotjka)
spanska: muchacha^(es) f, niña^(es) f, chica^(es) f, moza^(es) f
tyska: Mädchen^(de) n