sin

Substantiv

sin

(ålderdomligt) tillfälle, omgång, gång

Besläktade ord: sinom (dativ plural)

Sammansättningar: någonsin, allsin

Pronomen

sin (reflexiva possessiva pronomen)

reflexivt possessivt pronomen som syftar tillbaka på och indikerar ägande av eller tillhörighet till subjektet om subjektet är i tredje person singular (han, hon, den, det) eller plural (de) och det ägda eller tillhörande är i ental och har n-genus; reflexivt possessivt pronomen i tredje person singular eller plural med huvudordet i singular utrum

Hon lagade sin cykel.

Kvalitetskontroll - diskussion

På diskussionssidan finns en pågående eller oavslutad diskussion som rör detta uppslag.

släkt och vänner

Han for hem till de sina.
det som subjektet sköter, uträttar, har i uppgift och dylikt.

Om var och en sköter sitt kommer allt gå mycket smidigare.

Översättningar

Översättningar

engelska: his^(en) (own), her^(en) (own), its^(en) (own), their^(en) (own)

tjeckiska: svůj^(cs)
älvdalska: senn m, sąi f, sett n

Förkortning

sin

(matematik) förkortning för sinus, en trigonometrisk funktion