skola

Substantiv

skola

1. institution för utbildning, i synnerhet av barn, och i synnerhet om det samhällssystem för ofta obligatorisk utbildning av barnen i ett givet lands befolkning eller om en enskild lokal institution i detta system

   Hur är det egentligen ställt med den svenska skolan?

   Vilken skola gick du på i Linköping på högstadiet? Lisa gick på Berzeliusskolan.

   I Sverige börjar man skolan vid sju års ålder.

   Min storebror går i skola och säger att det är jättekul. Jag vill också gå i skola!

   Jag gick i skola hos en kinesisk kung fu-mästare.

   Sammansättningar: byskola, dansskola, enhetsskola, flickskola, flumskola, folkhögskola, folkskola, friskola, förskola, grundskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, högskola, internatskola, kulturskola, körskola, musikskola, pojkskola, polisskola, realskola, restaurangskola, simskola, skolarbete, skolassistent, skolavgift, skolavslutning, skolbarn, skolbespisning, skolbetyg, skolbibliotek, skolbok, skolbuss, skolbyggnad, skoldatatek, skolgymnastik, skolgård, skolhus, skolhälsa, skolhälsovård, skolidrott, skolkatalog, skolkamrat, skolklass, skolkompis, skollokal, skollov, skolmassaker, skolmat, skolmaterial, skolmiljö, skolminister, skolpeng, skolpersonal, skolplikt, skolreform, skolsal, skolschema, skolskjuts, skolsköterska, skolstart, skolverksamhet, skolväg, skolväsen, skolämne, småskola, statsskola, särskola, söndagsskola, trafikskola, yrkesskola

2. byggnad avsedd att bedriva utbildning i

   I anslutning till det nya bostadsområdet byggdes även en ny skola.

3. stilriktning inom konst, litteratur etc.

   Sammansättningar: statarskolan

Synonymer

måste, dressera, college, utbildningsinstitut, akademi, plugg, läroanstalt, skall, lärosäte

Verb

skola 1

1. (hjälpverb för futurum) komma att

   Solen skall gå upp klockan åtta i morgon.

   Jag skall bara klä på mig först.

   Vi skulle just till att äta.

2. (i konditionalis) uttryck för att något kunde ske (under vissa eller andra förutsättningar)

   Om du hade sprungit till bussen, skulle du ha hunnit.

3. vara tvungen att

   Man ska inte kasta skräp i naturen!

4. ämna, ha för avsikt att (ofta om förflyttning)

   Jag ska gå nu, men vi ses i morgon.

   Jag ska till Island nästa sommar!

5. (i presens) lär, vad som påstås

   Han ska vara en stor skald, men jag har aldrig läst något av honom.

6. böjningsform av skola

skola 2

1. utbilda, träna

   Hon är klassiskt skolad.

2. plantera om växt, i synnerhet på plantskola

Besläktade ord: skolning

Sammansättningar: inskola, omskola

Användning

definition 1

För betydelsen "vara tvungen": jämför även med böra, som dock anger en rekommendation och inte alls är lika tvingande, samt med måste, som framförallt skiljer sig från skall i det, att skall inte betyder att något är förbjudet (man "får inte göra det") medan "måste inte" bara betyder att man inte är tvingad till något utan att man har ett val.

Valet står i regel fritt mellan varianterna ska och skall i nutida skrift. Tidigare ansågs skall som den neutrala varianten i skriftspråket och ska som den vardagligare, men den uppfattningen har med tiden luckrats upp och båda varianterna accepteras.

Infinitivformen och supinumformen används i princip aldrig varken i tal eller skrift.

Grammatik

Infinitiv av ska används mest i norrländska dialekter.

Presensformen ska kan i praktiken användas som inifinitiv i konstruktioner som:

...det man främst ämnar ska förvaras...

Betydelse två motsvaras i många språk av moduset konditionalis, och kan i svenskan, och andra språk, även uttryckas med konjunktiv.

Det vore bra om du kunde komma.

Fraser

• vad som komma skall