ordentlig

Adjektiv

ordentlig

  1. som sköter sig; som beter sig väl
    Kalle har alltid varit en ordentlig kille.
  2. stor; rejäl
    Det var en ordentlig smäll!

Synonymer

bastant, väluppfostrad, prydlig, välskött, vårdad, grundlig, noggrann, ordningsam, redig, rejäl, noga, skötsam, disciplinerad, städad

som sköter sig
  • finska: kunnollinen
  • polska: porządny (pl), należyty (pl)
  • tyska: ordentlich (de), aufgeräumt (de)
stor
  • finska: kunnon
  • tyska: ordentlich (de)