stuka

Substantiv

stuka

  1. hög av skördade rotfrukter avsedd för frostfri vinterförvaring

Synonymer

vricka, vrickning

hög av rotfrukter avsedd för vinterförvaring
  • polska: kopiec m
  • tyska: Miete (de) f

Verb

stuka

  1. (medicin) (även reflexivt: stuka sig) skada led i fot eller hand genom kraftig vridning varvid leden svullnar
    Vanliga konstruktioner: stuka ngt, stuka sig i ngt
  2. (teknik) deformera något (t.ex. hatt) genom att platta till
    Vanliga konstruktioner: stuka ngt
    Fraser: (partikelverb) stuka till
  3. (bildligt) förödmjuka eller slå ned någon genom att besegra, snäsa av e.d.
    Vanliga konstruktioner: stuka ngn
    Fraser: (partikelverb) stuka till
Besläktade ord: stukad
skada fot- eller handled genom kraftig vridning
  • japanska: 捻挫 (ねんざ, nenza) suru
  • nederländska: verstuiken (nl)
  • polska: zwichnąć, skręcić (pl)
  • tyska: verstauchen, stauchen (de)
deformera genom att platta till
  • polska: spłaszczyć
  • tyska: stauchen (de)
förödmjuka eller slå ned någon
  • polska: usadzić, utrzeć nosa
  • tyska: stauchen (de)
Wikipedia-logo-v2.svg
Wikipedia har en artikel om: Stuka (förvaring)