Bess-dur

Substantiv

Bess-dur (oböjligt)

  1. (musik, anglicism) durtonart som i notskrift vanligtvis skrivs med två b-förtecken, huvudsakligen bestående av tonerna bess, c, d, ess, f, g och a med tonen bess som tonika
  2. (musik) ackord bestående av tonerna bess, d och f
Varianter: Bess dur

Synonymer

B♭, B, B-dur

durtonart som i notskrift vanligtvis skrivs med två b-förtecken
  • engelska: B-flat major
  • tyska: B-Dur (de)